BSS Historia

Björboholms SS bildades officiellt och anslöts till Svenska Segelförbundet 1971 men det hela började några år innan.

Vi var några seglings intresserade ynglingar som hade börjat segla på den södra delen av sjön Mjörn. 1966 köpte en av ynglingarna en skärgårdskryssare i det sämre skicket, men vacker var den och detta var startskottet till att fler blev intresserade av dessa fina båtar. Efter ett par besök hos det andra större segelsällskapet Alingsås SS (ASS) i norra delen av sjön, där det fanns riktigt fina yachter att beskåda, så blev intresset än mer fastnaglat.

Fram tills bildandet av Björboholms SS år 1971 bestod vår flotta av 5-6 segelbåtar och sjösättningar & upptagningar var förpassade till ASS anläggning. Resorna med slipvagn, fram och tillbaka till Alingsås på vår och höst var en uppslupen och trevlig tillställning i synnerhet på våren men också en ganska fysiskt krävande uppgift med all på-och avlastning och förstås. körande fram och tillbaka till Alingsås.

Så småningom började en dröm att ta form nämligen en egen slip i Björboholm. Första steget var att erhålla tillstånd att anlägga en slip ut i vattnet. Vi tillfrågade markägaren vid tiden Hr Högman. Han ägde vid tillfället inte några större marker, men en viktig del nere vid sjön Mjörn ägdes av honom. Hr Hörman hade tidigare sålt många tomter till bl.a. sommarstugeägare på insidan av landsvägen och vid försäljningen av dessa tomter ingick ett servitut på rätt att anlägga en båtplats nere vid ”Piren”. Därför krävde Högman att dessa fastighetsägare skulle tillfrågas - och de var många! Alla var dock positiva och så även Högman. Därmed var det klart att sätta igång.

Vi startade ett febrilt arbete med att jaga räls och slipers. Då Västgötabanan nyligen lagts ned så blev slipers ganska enkelt att få tag på, värre var det att få tag på räls som inte var för tung. Vi lyckades ganska bra med detta - bl.a. hade ett varv med slip lagts ner i Arendal utanför Göteborg och runt sjön på den västra sidan fanns ett par nedlagda mossar där räls av det rätta slaget fanns.

Det slets hårt och 1970 på hösten inför upptagningarna så hade en egen slip byggts. Eftersom vår hemma ”hamn” är långgrund så gick slipen ca 150 m ut i sjön. Tre eller fyra båtar togs upp detta år och vi kunde konstatera att vår kunskap om slipbyggande inte var tillräcklig bl.a. blev skarvarna inte ordentligt gjorda och det kunde konstateras att fler båtar inte skulle kunna varken läggas i eller tas upp. Det blev till att fortsätta med resorna till Alingsås.
I början av 1980 talet så togs det ett nytt tag i slipens vara eller inte och det bestämdes att ett nytt ”bättre” försök skulle göras. Rälsen drogs upp och lades i igen och nu med mer precision och noggrannhet. Arbetet utfördes av 6-7 ideellt arbetande medlemmar och allt gick väl så ett år senare var slipen återigen på plats. Denna gång fungerande slipen väl och en stor förbättring gjordes då direktdrift monterades på slipvagnen som tidigare drogs med vajer både ut och in. Emellertid kunde slitage på räls och skarvar inte undvikas. Eftersom arbete i vatten inte är enkelt fick medlemmarna lägga ned många timmars underhåll.

I mitten på 80-talet så lyckades Segelsällskapet förvärva en svängkran avsedd för båtlyft, förvärvet var enbart i spekulation då prislappen var ganska låg. Ett markskifte hade nu också ägt rum vilket innebar att Lerums kommun nu ägde den sydvästra delen av ”Piren”. Då detta blev känt så tillfrågades kommunen om BSS tillsammans med bryggföreningen Piren kunde arrendera marken för vårt gemensamma intresse, detta beviljades.

På årsmötet 1990 så ställdes frågan och idén av bl.a. medlemmen Ingemar Nilsson om vi inte skulle fundera på möjligheten att gräva ur för en hamnbassäng samt muddra en ränna utifrån djupare vatten. Detta var ”en omöjlig uppgift” enligt många, men mötet beslutade att en arbetsgrupp bestående av fem medlemmar skulle tillsättas. Det bestämdes att frågan om möjlighet fanns skulle vara utredd inom 5 år. Till saken hör att det skulle krävas både en vattendom från Vattendomstolen/Länsstyrelsen och kommunens bygglovstillstånd. Med andra ord ganska krävande uppgifter, men vår sekreterare under många år Göran Wiman ingick i arbetsgruppen och var till stor hjälp under och vid dessa kontakter och förhandlingar.

1994 på hösten stod kranen på kajen och den första båten kunde lyftas upp, ett fantastiskt arbete av arbetsgruppen och givetvis av de övriga aktiva medlemmar som lagt ned många arbetstimmar. Ett bevis på vad envishet och en stark vilja kan åstadkomma!

Sedan 1994 har kranen moderniserats och anläggningen är numera en modern och väl fungerande sjösättnings-och upptagningsanläggning. Björboholms Segelsällskaps medlemsantal har successivt ökat och vi är idag ca 30 medlemmar.

Kappseglingar har under åren varit en viktig del i vår verksamhet och är så fortfarande. Vi genomför minst 6 kappseglingar under säsongen med ganska stort deltagande och på senare tid arrangeras någon av seglingarna ihop med Alingsås segelsällskap.

Vid pennan Roger Nilsson
Ordförande 1973-2009

BSS Styrelse, Valberedning & Kontaktpersoner

STYRELSE
Ordförande            
Kassör               
Sekreterare              
Hamnfogde            
Kranansvarig        
Traktoransvariga    
Brandskyddsansvarig  

VALBEREDNING

MEDLEMSKONTAKTER

WEBANSVARIG

                                Stadgar för

                Björboholms Segelsällskap

                              Stiftad 1971

 

Organisationsnr. 802468-1689. SSF-nr. 13468. VSF-nr. 20007.

 

Stadgarna har sin grund i Sveriges riksidrottsförbunds normalstadgar för idrottsföreningar

och har antagits och fastställts av årsmöte 2016-12-06 och ersätter tidigare stadgar från 1974.

 

Idrottens mål och inriktning

 

Definition                       

Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

 

Mål och inriktning

Idrott skall inriktas på att utveckla individen positivt i såväl fysisk och psykiskt som socialt och kulturellt avseende.

 

Idrott skall utformas och organiseras så att den i någon form blir tillgänglig för alla och kan ge varje utövare tillfredställelse med hänsyn till vars och ens värderingar.

 

Idrott skall organiseras enligt demokaratiska principer varvid individuellt inflytande och ansvarstagande eftersträvas i gemensamma angelägenheter.

Idrott skall verka som internationellt kontaktmedel och respektera alla människors värde.

 

Ändamål

Föreningen har som ändamål att verka i enlighet med idrottens mål och mening.

 

Hemort

Föreningen har sin hemort i Björboholm.

 

Ändamål

1. §                       

Björboholms segelsällskap är en allmännyttig ideell förening utan vinstintressen som har som ändamål att främja båtliv med fokus på segling. Båtplatser i segelsällskapet regi skall endast nyttjas av segelbåtar. Om andra båtar än segelbåtar skall komma ifråga skall detta godkännas av styrelsen.

Björboholms segelsällskap skall verka för god sjösäkerhet, god miljö samt gott kamrat

och sjömanskap.

                                                

Medlemskap

2. §

Medlemskap intages i föreningen av styrelsen efter ansökan som skall vara åtföljd av inträdesavgift om sådan avgift fastsällts av årsmötet.

 

Ansökan om medlemskap avslås endast om det kan antagas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens intressen.

 

Beslut varigenom ansökan om medlemskap avslås skall fattas av styrelsen.

 

Föreningsmedlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att medlemmen har försummat att betala stadgade avgifter till föreningen, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål eller uppenbarligen skadat föreningens intressen. Beslut om uteslutning fattas av styrelsen.

 

Frågan om uteslutning får inte avgöras förrän medlemmen fått tillfälle att yttra sig inom viss tid

(minst 14 dagar).

 

I beslut om uteslutning skall skälen härför redovisas samt anges vad den uteslutne skall iakttaga för överklagande av beslutet. Detta skall inom tre dagar från dagen för beslutet avsändas till den uteslutne i betalt brev  eller annat betryggande sätt.

 

Beslut om uteslutning får överklagas av de uteslutne enligt reglerna i 79 § punkt 1 och 80 § RF:s stadgar.

 

Sedan beslut om uteslutning fått bindande verkan får föreningen inte kräva den uteslutne medlemmen på föreskrivna avgifter.

 

Medlem

3. §

Har rätt att delta i möten och andra sammankomster som anordnas för medlemmarna.

Har rätt till fortlöpande information om föreningens angelägenheter.

Skall följa föreningens stadgar och reglemente, samt beslut som vederbörlig ordning har fattats av organ inom föreningen.

Har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen.

 

4. §

Medlem skall betala den årsavgift som bestäms av årsmötet. Ständig medlem betalar den engångsavgift som fastställs av årsmötet. Hedesmedlem är befriad från avgifter. Medlemskort får inte utlånas eller överlåtas.

 

5.§

Har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under se former som är vedertagna inom idrottsrörelsen och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

 

Får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller om denna så bestämt av sektionsstyrelsen. Om tävling eller uppvisning arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke.

 

Är arrangören inte ansluten till SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävling eller uppvisning gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.

 

 

                                                  Styrelsen

6.§

Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. I den skall inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dess stadgar verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att.

 

Tillse att för föreningen bindande regler iakttas.

Verkställa av årsmötet fattade beslut.

Planera, leda och fördela arbetet inom föreningen.

Ansvara för och förvalta föreningen medel.

Förbereda årsmötet.

 

7.§

Styrelsen består av ordförande och fyra övriga ledamöter. Inga suppleanter utses.

 

8.§

Styrelseledamöter väljs av årsmötet för tid som sägs i 18§ bland föreningens röstberättigade medlemmar.

 

9.§

Föreningens firma tecknas av styrelsen eller om styrelsen så bestämmer av två ledamöter gemensamt eller av särskilt utsedd person.

 

10.§

Styrelsen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet styrelseledamöter så bestämmer.

 

Styrelsen är beslutsmässig om samtliga ledamöter kallats till sammanträdet och minst hälften av dem är närvarande.

 

Vid sammanträde skall protokoll föras. Avvikande mening antecknas i protokollet.

 

 

11.§

Ordförande är föreningens officielle representant. Ordföranden leder styrelsen förhandlingar samt övervakar att såväl föreningens stadgar som övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. I övrigt fördelas arbetsuppgifterna bland styrelsens ledamöter enligt styrelsens bestämmande.

 

                                 Verksamhet och räkenskapsår, mm

12.§

Verksamhetsåret och räkenskapsåret omfattar tiden 1 oktober till 30 september.

 

Styrelsens arbetsår omfattar tiden från årsmötet till och med årsmötet nästkommande år.

 

 

                                               Revision

13.§

Styrelsen skall tillhandahålla revisorerna föreningens räkenskaper årsmötes och styrelseprotokoll, medlemsmatrikel och övriga handlingar som revisorerna önskar ta del av närhelst dessa begärs, samt när det gäller revision av förvaltningen för det senaste räkenskapsåret senast en månad före årsmötet.

Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelsen senast 14 dagar före årsmötet.

 

Sektioner

14.§

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av årsmötet eller av extra möte som sammankallas för prövning av sådan fråga.

 

 

                                                Möten

                                                           Ordinarie möten

15.§

Med föreningen hålls årsmöte i december månad.

 

Styrelsen bestämmer tidpunkt och plats för möte.

 

Kallelse jämte dagordning för årsmötet översänds till medlemmarna senast tre veckor före mötet eller kungörs inom samma tid av styrelsen ortspressen samt genom anslag i klubblokalen eller dylikt.

 

Styrelsen skall hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelsen tillgänglig för medlemmarna senast en vecka före årsmötet.

 

16.§

Medlem som i föreskriven ordning har betalt sina avgifter till föreningen och under året fyller lägst 15 år, samt hedersmedlem har rösträtt på möte.

 

Rösträtt är personlig och får inte överlåtas.

 

Medlem som ej kan delta i omröstning kan avlägga sin röst via ombud med fullmakt.

 

Medlem som inte har rösträtt har yttrande och förslagsrätt.

 

17.§

Mötet är beslutsmässigt med det antal medlemmar som är närvarande på mötet.

 

18.§

Vid årsmötet förekommer följande ärenden.

1. Upprop och fastställande av dagordning för mötet.
2. Fråga om mötet utlysts på rätt sätt.
3. Fastställande av dagordning.
4. Val av ordförande och sekreterare.
5. Val av justeringsmän som jämte ordföranden skall justera mötesprotokoll, samt rösträknare.
6. Styrelsens verksamhetsberättelse samt resultat och balansräkning för det senaste               verksamhetsåret.
7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste räkenskapsåret.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser .
9. Fastställande av medlemsavgift.
10. Fastställande av verksamhetsplan och i förekommande fall budget för kommande verksamhetsår.
11. Val av ordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av ett år, samt halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två år.
12. Val av revisor jämte suppleant för en tid av ett år. ( i detta val får inte styrelsens ledamöter delta)
13. Behandling av förslag som väckts av styrelsen eller röstberättigad medlem.
14. Övriga frågor.

 

Frågor av ekonomisk natur får inte avgöras om den inte finns med på dagordningen för mötet.

 

                                                                

 

                                                         Extra möte

19.§

Styrelsen får kalla föreningens medlemmar till extra möte om sådant möte behövs.

 

Vidare är styrelsen skyldig att kalla till extra möte när revisorerna med angivande av skäl skriftlien så kräver eller när det för angivet ändamål begärs av minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar.

 

Underlåter styrelsen att inom 14 dagar kalla till möte får den som krävt mötet kalla till detta.

 

Kallelse jämte dagordning för extra möte översändes senast sju dagar före mötet till medlemmar eller kungörs inom samma tid i ortspressen samt genom anslag i klubblokal eller dylikt.

 

Vid extra möte får endast i dagordningen upptaget ärende avgöras.

 

20.§

Om rösträtt på extra möte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 16 och 17 §.

 

 

 

                                           Beslut, omröstning

21.§

Beslut fattas med acklamation (dvs. med ja eller nejrop) eller efter omröstning ( votering) om sådan begärs.

 

Med undantag för de i 22 § första stycket nämnda båda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet.

 

Omröstning sker öppet, dock att val skall ske med slutna sedlar om röstberättigad medlem så begär.

 

Vid omröstning som ej avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträdes av ordföranden vid mötet om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

 

Beslut fattas med klubbslag.

 

                                       

 

 

                                        Stadgefrågor, mm

 

22.§

Endast årsmötet får ändra på dessa stadgar eller upplösa föreningen. I sådant fall krävs att minst 2/3 av antalet av givna röster biträder beslutet.

 

23.§

I beslut om upplösning av föreningen skall anges att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål. Beslut, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötesprotokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans och resultaträkningar skall omedelbart delges vederbörande SF.

 

Beslut om ombildande eller nedläggning av idrottssektion skall översändas till SF.

 

24.§

 Utöver dessa stadgar RF:s stadgar och övriga föreskrifter och anvisningar samt vederbörande SF:s stadgar, tävlingsreglementen och övriga i vederbörlig ordning utfärdade föreskrifter.

 

                                  ………………………………………………………………………………………………